Som tidigare förstått har vi en temavecka på gång, idag var det Nerd-Day (och såklart kvinnodag) . Enligt mig så var det här den roligaste dagen hittills, alla såg verkligen tönttiga ut, men det var så roligt att gå omkring och känna sig smart, nog för att jag känner mig klok alla andra dagar också *host, host*. Här kommer bilder .
Ibland lyckas tajmningen. Kvinnodagen till ära diskuterar vi könshormoner och hur de påverkar människans beteende och upplevelser. Tajmingen var bättre än jag i mina goda pedagogiska avsikter någonsin medvetet hade kunnat åstadkomma. Psykologi är ett mångsidigt ämne, och från hormoner kan man komma in på olika sätt att ta bort kroppsbehåring till hur kön uppskattas och värdesätts socialt och kulturellt. Vad är kvinnligt respektive manligt och vilka förväntningar har vi på oss utgående från om vi har mera östrogen eller testosteron? Och vad är det som uppskattas socialt? Varför är det inte så bra om en kvinna har kraftig behåring på överläppen medan en karl får odla sin snorbroms ifred?
Slutsatsen (åtminstone på en psykkatimme) kunde inte bli annan än att en människa är mera än sina biologiska förutsättningar och att vi inte blint styrs av hormonerna. Hormonerna är ingen ursäkt, alltså. Bromsen finns någon annan stans…
Vår skola har redan i många år firat Internationella kvinnodagen med en konsert. I dag fick vi ta del av en Mirella Pendolin-Katz som accompanjerad av Kalle Katz tog oss med på en sångkavalkad med stora artister som betytt mycket för musiken. Det var allt från Aretha Franklin, Mama Africa, Joni Mithell och Janis Jopin till Madonna, Nina Persson och Adele. Vi fick en liten dusch musikhistoria kombinerat med svängiga tolkningar. Det var begåvade och intressanta kvinnor som lyftes fram. Det behövs fortfarande en dag, också i det så kallade jämlika Finland, för att vi ska komma ihåg också de begåvade kvinnorna inom musiken.
Kan du, utan att lunta från min lista i början av stycket, räkna upp tio kvinnor som under de senaste 50 åren haft en betydande roll inom musikvärlden?
