Julen närmar sig, det har säkert inte undgått någon. Så fort alla helgon och farsdagen var överstökade började julannonser och julmusik hitta ut ur sina gömmor. Julen är en fridfull, mysig familjehögtid, men jag tycker att julen har expanderat under de senaste åren. Det är frågan om konsumtion för hela slanten, det känns som om man lagt julens riktiga betydelse på andra plats, och att man satsar mer på de materiella gåvorna.

Jag och mina vänner har kommit överens om att inte köpa julklappar åt varandra, eftersom det känns onödigt. Istället går vi på julkaffe tillsammans och på så sätt ger vi en gåva i form av umgänge åt varandra. Om alla skulle t.ex. köpa konfektaskar åt varandra så skulle det resultera i att alla har mer konfekt än vad de orkar äta. Visst är det tanken som räknas, men det är inte heller fel att tänka praktiskt.

Det som jag gillar allra minst är när folk köper julklappar åt en bara för att ge någonting. Det kan vara en konfektask, en julblomma eller en flaska vin men det är i alla fall en gåva. Varför inte bara önska ”god jul” och påkosta sig ett leende eller eventuellt en julkram. Den julkapp jag själv uppskattar mest är ett par yllesockor. Varje år stickar julgumman åt mig ett par sockor, där hennes kärlek och julglädje finns instickat tillsammans med det färggranna garnet.

Men då någon ger en fin julklapp åt en, då känner man sig smått tvingad till att ge någonting tillbaka. Då ligger ju den där konfektasken nära till hands, men visst är den ju tråkig. Min familj har ett antal gånger gett en Annorlunda Gåva åt bekanta som redan har allt. En Annorlunda gåva  går ut på att köpa en matportion, en ko, en get et.c. åt familjer i u-länder, och det här kan man göra t.ex  via kyrkans utlandshjälp, eller via Worldvision. Då man beställer kan man printa ut ett fint julkort där det står vart pengarna gått. Med en sådan här present ger man inte bara julglädje åt den bekanta som ska få presenten, man ger det även åt någon familj i nöd. Tillika köper man sig själv ett gott samvete.

Den riktiga julglädjen sprids inte genom materiella gåvor och köpt glädje, utan den sprids genom riktig glädje. Att man leende sjunger en julsång för sina far- och morföräldrar är garanterat mer uppskattat än att man använder sina egna fickpengar till något som de ändå kan köpa själva om de vill. Eller ett presentkort som erbjuder egna tjänster i form av städning, besök i matbutiken et.c. är säkerligen mycket uppskattat! Ett leende är mer värt än en gåva, de är gratis, man kan ge dem åt vem som helst, de tar aldrig slut och de sprids lätt- ett leende är den bästa julgåvan.

Stressa inte över julkappar, ät pepparkaksdeg och choklad tills ni spricker och njut av friden som kommer tillsammans med julen! Julkramar åt Er alla!