Lovisa Gymnasium

Här bloggar fyra elever och en lärare om vardagen i ett litet gymnasium utanför Ring III.
Header

”Skjut inte upp sådant till morgondagen som du lika gärna kan skjuta upp tills i övermorgon! Eller…?

21.09.2013 17:01 | Skriven av Linnea i Okategoriserade

Det här har varit mitt motto under en  lång tid, men nu måste jag nog börja se över det. Alltför många gånger har jag suttit med svetten i pannan kvällen före deadline och klottrat ner allt som jag kommit på hörande till uppgiften. Jag lär mig aldrig, och i tafatta försök att förbättra mina vanor så har jag börjat på uppgiften direkt, men efter några rader tycker jag att jag inte orkar mer och att jag har massor med tid innan det är inlämningsdags. Och hur går det sedan då? Jo, uppgiften ligger orörd i några veckor medan jag tycker att ”det är ingen brådska, jag är ju redan på god väg”. Faktum är att när jag då kvällen före deadline fortsätter på uppgiften så har jag glömt bort vad jag skrivit och vad uppgiften gick ut på så jag måste börja om helt från början. Och med tidspress finns det även en risk att hela arbetet blir ett enda svammel fullt med skrivfel.

Att börja i god tid med projekten och att planera dem bra är något som varje lärare alltid poängterar. Trots det lyckas jag inte ta mig samman och börja i god tid, och jag vet att jag inte är den enda som inte följer lärarnas råd. Nu börjar slutspurten på det här läsårets första period vilket betyder att det är nu som alla inlärningsdagböcker, projekt och uppgifter ska lämnas in och det är nu som vi ska skriva alla kursprov. Det här veckoslutet går för min del att till frenetiskt skrivande av alla projekt med deadline under den kommande veckan. Nu får jag än en gång ångra bittert att jag inte tog itu med projekten i tillräckligt god tid. En bättring inför nästa års studentskrivningar är absolut nödvändig för min del!

Att pressa gränserna är något som jag annars också sportar med; hur länge kan jag sova på morgonen och ändå hinna till bussen? När måste jag senast starta för att hinna till i tid till skolan med moped? Hur länge kan jag ignorera mina ovikta kläder innan mamma måste säga till på skarpen? Jag vill ändra på mina vanor tillika som det här dåliga vanorna är en del av min personlighet. Jag avundas verkligen dem som har allting planerat, organiserat och klart i god tid, och från och med nästa period ska jag verkligen försöka förbättra mina dåliga vanor, här är mitt löfte!

Hur är det med Er, har Ni också för vana att skjuta upp saker till sista minuten?

 

 

fDela tTweeta

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.

6 svar

  • Bille Sirén says:

    Jag tror det är en naturlig mekanism hos människor. Vissa, inklusive mig, presterar bäst under press. Sent på kvällarna före deadline, i väntan på läraren i klassrummet. Å andra sidan bör man komma ihåg att skilja mellan lång- och korttidsminne, och här kommer en fråga jag ställde i ett tidigare inlägg: Vad är det vi lär oss för?

    • Christina Mickos says:

      Just det: lär man sig för provet eller för att få kursen igenom, eller finns det kanske ett annat mål också 😉

      Livet fortsätter även efter den här perioden med sina deadlines och prov… Och vi får alla förhoppningsvis ännu många chanser att öva upp våra dygder 🙂

    • Linnea says:

      Jepp, när man vet att det ska vara gjort tills imorgon så har man inte så många andra val än att pressa sig till att göra det 🙂

  • Anna Malin says:

    Du beskrev just mitt liv i ett nötskal. Det blir något slags konstant paniktillstånd om man inte är försiktig. Likväl säger jag VARJE GÅNG att ”nästa gång ska jag inte skjuta upp det här, helt säkert” för att helt enkelt skjuta upp det lika effektivt när det blir nästa gång.

    Bille har nog rätt, en del presterar bara bättre under press. Men kanske man borde försöka eliminera de där onödigaste stress-situationerna. I morgon ska jag INTE trycka på snooze och inbilla mig att jag hinner göra hela morgonrutinen på fem minuter. Det har inte lyckats tidigare och kommer inte att lyckas i morgon.

    Jag LOVAR! 🙂

    • Linnea says:

      Anna: Är inte det här en livsstil som krävs av journalister? Jag menar, tidspress och ovetskap om morgondagen hör ju till vardagen inom den branschen.

      • Anna Malin says:

        Jo, det är ju det. Skulle vara en bra idé att inte låta livsstilen ta över helt, ingen bra ursäkt att utsätta sig själv för ytterligare panikbråttom situtationer 😀