Är stort bäst och vackrast och litet för dyrt och dåligt? Den uppfattningen får man lätt då man ser på argumenten för att, som det heter, förnya (förbättra?) gymnasienätverket. När man sen inte vill få det att se ut som om man bara ser på ekonomi och pengar (usch, usch) för man fram att större enheter har bättre resurser till ett bredare kursutbud, som möjliggör valbarhet och specialisering.
Studentexamen, som den är utformad idag, uppmuntrar också just till specialisering. Modersmålet är det enda obligatoriska ämnet. Allt annat får abiturienten plocka ihop enligt eget intresse, fallenhet och hur mycket han vill jobba. Som systemet är uppbyggt idag, där det är specialisering som gäller, ligger ett så kallat litet gymnasium lite illa till.
Därför blir jag så glad när i dagens Hufvudstadsblad (23.2.2012, s. 6) läser att Jarkko Hautamäki, professor i specialpedagogik vid Helsinfors Universitet, påminner om att gymnasiernas viktigaste uppgift är att förbereda eleven för fortsatta studier. I Lovisa Gymnasium vill vi dessutom förbereda för Livet, inte bara för studentexamen. Hautamäki har lett en utvärderingsgrupp som undersökt ” hur de unga i verkligheten klarar sig efter de gått ut gymnasiet”. Undersökningen visar att studenterna som utvärderat sin gymnasieutbildning, hör och häpna: “önskar att de fått en bättre allmänbildning”. Vidare konstaterar min nya idol Hautamäki att systemet idag gör det möjligt för eleverna att välja ämneskombinationer som lätt ger dem goda studentbetyg. Man plockar alltså russinen ur bullen – gillar man russin så äter man upp dem, smakar det inte så lämnar man russinen och äter bullen. Hautamäki föreslår en återgång till fler obligatoriska ämnen i studentexamen. Där slår han huvudet på spiken, säger jag!
Har alltså ett så kallat litet gymnasium, med sina lite färre fördjupade kurser, bättre möjlighet att ge eleverna en bredare allmänbildning? När du inte hittar tillräckligt med bara russin i din bulle får du lov att smaka på bullen också. Alltså, när du inte kan fylla den valbara delen av dina minst 75 kurser (som ska ingå för att du ska få gymnasiebetyg) enbart med fördjupade kurser i psykologi, så tar du lite historia, kemi och biologi också. Inte så illa alls!

Gymnasiet ska vara en allmänbildande skola som förbereder eleven för framtiden. Fortsatta studier är en del av Livet. Studentexamen är förstås också en del av livet för dem som valt den vägen, en viktig milstolpe. Men nu ska jag avslöja en hemlighet: (med risk för att jag får äta upp den ännu i någon form…) det finns ett liv också efter studentexamen.